Vem är online
Totalt 1 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 1 gäst. Inga
[ Visa hela listan ]
Flest användare online samtidigt: 13, den tis apr 16, 2024 8:51 am
» OMRÅDEN // FLOCKAR «
Det finns fyra områden i OBSCURE: Tempest i norr, Zephyr i söder, Mistral i öst och Chinook i väst. Varje område innehåller ett flertal olika flockar men också individer utan någon särskild flock- eller områdestillhörighet. Flockarna är vanligtvis inte fientligt inställda till varandra, men det finns alltid undantag. Flockarna håller sig ofta till ett område de känner till väl, men kan då och då vandra över gränserna i jakt på bättre betesmarker.
|| Tempest || OBSCURES nordligaste del är karg och ogästvänlig för den som inte känner till dess hemligheter. Snön smälter aldrig på de många bergstopparna och även under sommarmånaderna kan temperaturen sjunka under nollstrecket om nätterna. Vargflockar strövar då och då in över områdets gränser i jakt på föda, men de tar sig sällan längre in än några kilometer. Det största hotet för flockarna i norr är istället de förrädiska vinterstormarna som sällan avtar ens under övriga årstider. Det ryktas också om att någonting lever inuti bergen; Någonting fruktansvärt som slukar allt liv det vidrör. Att träda in i en grotta likställs därför av många med självmord.
Trots Tempests ogästvänliga miljö finns det en anledning till att somliga flockar väljer att uthärda kylan och stormarna: Paradisdalen. Det är en dal som inte går att hitta utom av dem som redan har hittat den förut. Dalen löper mellan fyra av Tempest största bergskedjor och trots att den ligger på hög höjd lägger sig aldrig snön över dess vidsträckta fält. Gräset i dalen är ständigt grönt och källor med klart vatten går att finna utan större ansträngning. I dalens södra utkant breder en stor lövskog ut sig och det är genom denna man kan ta sig ut och in. Stigen är dock svårfunnen även för den vane vandraren och många själar har förirrat sig bland de täta stammarna för att aldrig hitta ut igen.
|| Zephyr || På OBSCUREs sydligaste del frodas livet. Om Tempest är en karg och ogästvänlig plats är Zephyr dess raka motsats. Fälten sträcker sig här så långt ögat kan nå och lyser gröna under större delen av året. Vintermånaderna är friska men aldrig obehagligt kalla och trots att gräset ibland täcks av ett lätt snötäcke är födan aldrig mer än några hovskrap bort. Små dungar med träd växer här och var i hela området och ger välbehövlig skugga för den som behöver det.
Zephyrs fantastiska klimat och outsinliga födokällor gör området mycket populärt bland de flesta arter som lever på ön. På fälten strövar hjordar med kor, små grupper med rådjur och runt träddungarna syns emellanåt en och annan älg. I den nordligare delen av Zephyr ligger en större sjö där tusentals fåglar samlas i skränande grupper. Allt djurlivet lockar dock till sig rovdjur och det är inte ovanligt att björnar passerar över fälten. Det finns minst två stora vargflockar vars revir sträcker sig in över Zephyrs gränser; En i norr och en i söder. De ger sig sällan på en frisk vildhäst, men är snabba med att sålla ut de sjuka och svaga ur en flock.
|| Mistral || De som vågar vända blicken österut är få. Mistral är inget populärt område, utom kanske bland yngre, våghalsiga individer på jakt efter äventyr. Legenderna berättas över hela OBSCURE - sägnerna om ruinernas dal och de spöken som vandrar i den. Många är de som vandrat över Mistrals gränser utan att någonsin komma tillbaka. Ännu fler är de som återvänt men aldrig blivit sig själva igen. Vad det är som lurar bland de övergivna resterna av människornas värld kan ingen riktigt svara på. Alla berättelser är dock överens; Vad det än är handlar det om onda krafter.
Ruinerna är alltså Mistrals kännetecken. De finns främst i dalgången i områdets mitt, men några exemplar kan också finnas i de omgivande skogarna. Om man bortser ifrån de övernaturligt onda som plågar området skulle det kunna vara en bra plats att leva på. Täta granskogar blandas med lövträd i hela området, men där finns också vackra, gräsbevuxna gläntor med små bäckar att dricka ur. En del hjortar och rådjur bor bland träden, men runt ruinernas dal är det nästan aldrig en levande själ som stannar. En vargflock strövar ibland in över den västra gränsen från Zephyr men de håller sig på avstånd från resten av området. Här är det istället björnarna som trivs bäst och de är ofta snabbare med att attackera än i övriga områden på ön.
|| Chinook || I väster ligger det minsta området på ön. Chinooks natur är ömsom trädbevuxen och ömsom gräsbevuxen. Vissa delar är mycket steniga och hela den västra kustremsan slutar i branta klippor som störtar rakt ned i havet. I sagorna kallas kusten här för världens rand och det är just det den liknar. Det som är utmärkande med Chinooks klimat är de ökända vindarna. Det slutar sällan blåsa och om hösten och våren drar stormarna med sig stora sjok av öns kanter ned i havet. Pumor är inte ovanliga att stöta på i Chinook. De väntar i träden för att kasta sig över bytet på marken, eller gömmer sig bland de sandfärgade klipporna där de smälter in i omgivningen.
Det är ont om sötvatten i Chinook, vilket gör att flockar sällan stannar på samma del av området under en längre tid. Vandringar mellan gräs och vatten krävs helt enkelt för att överleva, men det är en naturlig del av tillvaron för många och inget skäl till att välja bort området som hemvist. Eftersom området är litet och hela tiden krymper händer det ofta att flockarna möter varandra här. Precis som i Mistral dras många yngre individer till området för att möta äventyret vid världens rand och den ständiga tillströmningen av nykomlingar leder oftare än i andra områden till fientlighet.
Det finns fyra områden i OBSCURE: Tempest i norr, Zephyr i söder, Mistral i öst och Chinook i väst. Varje område innehåller ett flertal olika flockar men också individer utan någon särskild flock- eller områdestillhörighet. Flockarna är vanligtvis inte fientligt inställda till varandra, men det finns alltid undantag. Flockarna håller sig ofta till ett område de känner till väl, men kan då och då vandra över gränserna i jakt på bättre betesmarker.
|| Tempest || OBSCURES nordligaste del är karg och ogästvänlig för den som inte känner till dess hemligheter. Snön smälter aldrig på de många bergstopparna och även under sommarmånaderna kan temperaturen sjunka under nollstrecket om nätterna. Vargflockar strövar då och då in över områdets gränser i jakt på föda, men de tar sig sällan längre in än några kilometer. Det största hotet för flockarna i norr är istället de förrädiska vinterstormarna som sällan avtar ens under övriga årstider. Det ryktas också om att någonting lever inuti bergen; Någonting fruktansvärt som slukar allt liv det vidrör. Att träda in i en grotta likställs därför av många med självmord.
Trots Tempests ogästvänliga miljö finns det en anledning till att somliga flockar väljer att uthärda kylan och stormarna: Paradisdalen. Det är en dal som inte går att hitta utom av dem som redan har hittat den förut. Dalen löper mellan fyra av Tempest största bergskedjor och trots att den ligger på hög höjd lägger sig aldrig snön över dess vidsträckta fält. Gräset i dalen är ständigt grönt och källor med klart vatten går att finna utan större ansträngning. I dalens södra utkant breder en stor lövskog ut sig och det är genom denna man kan ta sig ut och in. Stigen är dock svårfunnen även för den vane vandraren och många själar har förirrat sig bland de täta stammarna för att aldrig hitta ut igen.
|| Zephyr || På OBSCUREs sydligaste del frodas livet. Om Tempest är en karg och ogästvänlig plats är Zephyr dess raka motsats. Fälten sträcker sig här så långt ögat kan nå och lyser gröna under större delen av året. Vintermånaderna är friska men aldrig obehagligt kalla och trots att gräset ibland täcks av ett lätt snötäcke är födan aldrig mer än några hovskrap bort. Små dungar med träd växer här och var i hela området och ger välbehövlig skugga för den som behöver det.
Zephyrs fantastiska klimat och outsinliga födokällor gör området mycket populärt bland de flesta arter som lever på ön. På fälten strövar hjordar med kor, små grupper med rådjur och runt träddungarna syns emellanåt en och annan älg. I den nordligare delen av Zephyr ligger en större sjö där tusentals fåglar samlas i skränande grupper. Allt djurlivet lockar dock till sig rovdjur och det är inte ovanligt att björnar passerar över fälten. Det finns minst två stora vargflockar vars revir sträcker sig in över Zephyrs gränser; En i norr och en i söder. De ger sig sällan på en frisk vildhäst, men är snabba med att sålla ut de sjuka och svaga ur en flock.
|| Mistral || De som vågar vända blicken österut är få. Mistral är inget populärt område, utom kanske bland yngre, våghalsiga individer på jakt efter äventyr. Legenderna berättas över hela OBSCURE - sägnerna om ruinernas dal och de spöken som vandrar i den. Många är de som vandrat över Mistrals gränser utan att någonsin komma tillbaka. Ännu fler är de som återvänt men aldrig blivit sig själva igen. Vad det är som lurar bland de övergivna resterna av människornas värld kan ingen riktigt svara på. Alla berättelser är dock överens; Vad det än är handlar det om onda krafter.
Ruinerna är alltså Mistrals kännetecken. De finns främst i dalgången i områdets mitt, men några exemplar kan också finnas i de omgivande skogarna. Om man bortser ifrån de övernaturligt onda som plågar området skulle det kunna vara en bra plats att leva på. Täta granskogar blandas med lövträd i hela området, men där finns också vackra, gräsbevuxna gläntor med små bäckar att dricka ur. En del hjortar och rådjur bor bland träden, men runt ruinernas dal är det nästan aldrig en levande själ som stannar. En vargflock strövar ibland in över den västra gränsen från Zephyr men de håller sig på avstånd från resten av området. Här är det istället björnarna som trivs bäst och de är ofta snabbare med att attackera än i övriga områden på ön.
|| Chinook || I väster ligger det minsta området på ön. Chinooks natur är ömsom trädbevuxen och ömsom gräsbevuxen. Vissa delar är mycket steniga och hela den västra kustremsan slutar i branta klippor som störtar rakt ned i havet. I sagorna kallas kusten här för världens rand och det är just det den liknar. Det som är utmärkande med Chinooks klimat är de ökända vindarna. Det slutar sällan blåsa och om hösten och våren drar stormarna med sig stora sjok av öns kanter ned i havet. Pumor är inte ovanliga att stöta på i Chinook. De väntar i träden för att kasta sig över bytet på marken, eller gömmer sig bland de sandfärgade klipporna där de smälter in i omgivningen.
Det är ont om sötvatten i Chinook, vilket gör att flockar sällan stannar på samma del av området under en längre tid. Vandringar mellan gräs och vatten krävs helt enkelt för att överleva, men det är en naturlig del av tillvaron för många och inget skäl till att välja bort området som hemvist. Eftersom området är litet och hela tiden krymper händer det ofta att flockarna möter varandra här. Precis som i Mistral dras många yngre individer till området för att möta äventyret vid världens rand och den ständiga tillströmningen av nykomlingar leder oftare än i andra områden till fientlighet.
|
|
|